Varför gör jag då en egen sida? Lägga ut mitt liv och låta andra syna mig! Som sagt, det skall bli min dagbok.
Jag backar till i söndags förmiddag. Då råkade jag trampa snett, väldigt snett, väldigt mycket snett. Det blev så snett så ledbandet gick av. AJ och fy tusan vad det gjorde ont.
B sprang efter is att lägga på. Han kom med systemkassen full med isbitar. TACK!
-Leta upp en elastisk binda! Här skulle det lindas hårt för att hålla nere svullnaden. När mina små stumpar blev blå, då fick vi lätta lite på trycket.
B sprang upp på vinden och letade fram de förhatliga kryckorna som användes en gång när jag fick ett rejält ryggskott. Hopp, hopp ut till bilen och färd ner till akuten. Vi var där redan vid 10.45 och nästan inget folk! Dom hade väl inte hunnit att bli sjuka ännu.
Hopp in på akutortopeden. Ett rum fick jag meddetsamma.
B körde hem och fortsatte och fixa och trixa i trädgården. Man har ju hört talas om att det kan ta väldigt lååång tid på akuten. Så varför lida bägge två.
-Nä, kör du hem B och och fortsätt med ditt och rasta M.
Lilla sjuksystern kom med piller som slank ner fortare än kvickt. Aj, aj, aj vad det gör ont.
Läkaren sa att foten nog var bruten och att här skulle det röntgas.Allt gick smidigt med läkare, transport till röntgen och tillbaka till akutortopeden. TACK svensk sjukvård, underbara personal!
Väntan, väntan, väntan... Men när jag tittade på klockan och upptäckte att det var snart dags för Torsten Flink att äntra etern slog jag på mobben för att lyssna. Den förvirrade mannen gjorde att jag kände mig lite bättre.
Läkaren kom och meddelade det "glädjande" att bara ledbandet hade gått av. Så skönt att den inte var bruten! Men nu blir det till att hoppa runt på kryckor några veckor. Alla som har gjort detta någon gång vet att man önskar sig en tredje arm/hand som man kan bära med sig saker med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar