Det är definitivt ingen semester det här. Det tär på humöret. Försöker laga mat ibland, då står man på knä med höger ben i en stol och hoppar mellan vasken-spisen-kylskåpet på ett ben. Mitt vänstra ben tar också stryk, det får ju bära hela min gigantiska tyngd hel tiden.
B får springa mina ärenden. Skall det handlas får han göra detta. Det är som bekant min HÖGRA fot, så jag kan inte köra bil.
F-N ! ! !
Gå ut med hunden kan jag göra utan koppel och hoppas att hon fattar att hon skall gå fot. Gå och gå. Jag orkar ju bara ett par hundra meter. Det blir ner till början av vår gata där det finns en liten gräsplätt.
Usch, aj, f-n och helvete.
Man är fånge i sitt eget hem. Kommer ingenstans. Skulle jag komma någonstans så orkar jag ju inte hoppa runt på kryckorna. Vad det är synd om mig, tycker jag.
B hittade några skivor som han inte hade på loppis i går. Han har väl ägnat natten åt att lyssna och koppla av. Undrar om han passerat 2000 stycken ännu? Han köper ytterst sällan samlingsskivor med blandade artister, så det är en rätt så gigantisk samling.
Vi hade en datorkrasch i våras och givetvis så hade vi inte sparat ner den senaste uppdateringen på excel-filen med alla skivor. Det kanske skall vara en mission under semester!
Jag började igår kväll med att sticka en större femtimmarskofta av det röda Muskat. Repar upp samtidigt från dock-koftan. Hann fram till ärmarna innan sängen kallade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar